Mobilbloggande, varför inte?
Hej på er! Idag testar jag något nytt, att blogga via mobilen. Nu får vi fanimej hoppas att det blir bra. Om jag kan blogga via mobilen innebär det alltså att jag kan uppdatera oftare och därmed kommer min blogg bli roligare att kolla in. Haha, har ni hört på maken? Affärskvinnan Sara är i farten.. :P --- Hur som helst. Nu är jag på väg till Göteborg. Är snart i Bollebygd. Idag ska jag till tandläkaren samt städa lite innan jag åker tillbaka till Borås för lite jobb. Känns just nu som att det kommer att bli en rätt så skön dag. Det är varmt och fint ute och jag är på gott humör. Note to self: glöm inte shorts idag. Sedan funderar jag även på om man skulle passa på att hitta något mysigt ställe att sola på.. Vi får väl se? --- Jag vill innan jag avslutar ta upp något jag stör mig på. Varför är svenskar så fega och försiktigt elaka?! En gammal kvinna stod idag vid busshållsplatsen med en rullväska och ca 3 extra axelväskor. Hon hade alltså fullt med grejer i sina händer. Bussen kommer till hållplatsen och hon börjar lasta på sina väskor. Hon snubblar utanför och skriker till. Busschauffören bara glor och två vuxna kvinnor som står på hållplatsen bara flinar. Jag blir så förbannad! Jag hjälper henne in till en plats och bär in hennes väskor. Varför var det bara jag som reagerade? You guys tell me that.. Please!
Låt mig hjälpa dig
Tyvärr så älskar jag inte dig på samma sätt längre,
det försvann någonstans på vägen.
Det finns olika teorier om varför, men varför spelar ingen roll.
Du måste bara förstå att du fortfarande är lika jävla viktig för mig.
Att jag vill vara en del av ditt liv, att du visar dina känslor för mig.
Bygg inte murar, för i så fall lovar jag dig att jag kommer att riva dem.
Vi kan hjälpas åt att få dig att må bättre, jag vill hjälpa dig.
Låt mig hjälpa dig.
Jag bryr mig så jävla mycket om dig,
därför smärtar det så att se dig tyna bort.
Du får inte försvinna.
---
Imorgon får jag träffa Joakim.
Det ska bli skönt. Vi ska äta glass och prata strunt.
Jag tycker om dig, din lille jävel, tack för att du lyssnar jämt!
<3
Borås VS Gbg + känslor.
Jag vet att det var ett tag sedan nu, men jag börjar alltmer inse att min blogg egentligen främst bör användas när jag verkligen behöver det. Egentligen är den ju bara till för mig själv, för att bearbeta saker och ting. Jag har dock svårt för att gå in och bli allt för personlig när jag skriver, jag vill inte att folk ska få se mig stå helt naken inför dem.
---
Hur som helst.. Borås VS Göteborg.
Ni vet det där jag brukar snacka om, det där om att jag älskar Göteborg och att jag mår så bra av att bo där. Trots detta sitter jag nu och funderar på att köpa bostad i Borås. Köpa. Att köpa är ganska stort, det gör mig ännu mer fast här. Men om jag bor i Borås så har jag nära till allt det där fina med staden och så kan jag fortfarande pendla till Göteborg preciis hur mycket jag vill. Jag har nämligen allt mer insett att Borås inte är så pjåkigt ändå. Det trodde ni inte att jag skulle säga va? Jo, men ärligt talat.. Mamma, pappa och Sofie bor här! De är faktiskt himla mysiga. Vill dock inte bo hos dem, men gärna närmare dem. Farmor och farfar bor här. Alla mina nära vänner bor här. Mina jobb finns här.
Sedan är det ju det där med att mina ovänner även bor här och att allt fler bestämmer sig för att flytta härifrån. Men jag känner mig ändå sugen. Jävligt sugen. Ni måste dock förstå att detta inte är någonting jag tänker göra just nu i så fall. Detta är ett framtida projekt. Just nu bor jag i Gbg och i Borås på en och samma gång och så kommer det fortsätta vara ett tag. En flytt tillbaka till Borås kommer att ske efter att jag avslutat mina studier i så fall.
---
Topic nr 2 handlar om känslor. Glädje, ilska och sorg.
- Jag sörjer då jag ser en fin vän tyna bort, någon som lyste av av välmående förr håller på att bli till sot.
- Jag blir förbannad då jag tänker på hur en viss någon tänker kring sin relation till mig, jag blir förbannad över att jag ses som så lätt att nästan något så illa som att manipuleras.
- Jag känner glädje när jag tänker på att det faktiskt fina människor där ute, jag tror bara att man måste inse att de inte hittas om man söker efter dem. Med detta menar jag egentligen ingenting speciellt. Mer än att jag blir glad när jag tänker på dig.