forsbergforsberg

Ligger och funderar i en säng.
Hör några män skrika till varandra utanför och känner då och då
en frisk bris från det öppna fönstret. Klockan är halv två och
jag är inte det minsta trött. Jag har nämligen huvudet fullt av tankar.
Det finns så mycket känslor som virvlar runt i skallen just nu.
Tyvärr är det inte sådana känslor jag tycker bör talas om alldeles
för mycket om här på bloggen, där alla kan läsa.
Jag är inte så mycket för att fläka ut mig nämligen.
MEN, en sak kan jag säga.
----
Jag är inte så svår att fånga som jag trodde.
Jag är nog redan en aning fängslad av dig.
You make me shine!
(även om jag inte helt vet vad jag vill och känner så vet jag i alla fall med all säkerhet, just det.)